Kaffe och doppa

Britt sommar. Det är förmiddag, och fåglarnas kvitter bakom den gula lövskruden skvallrar om att solen kommer värma idag. Funderar på om jag ska ge shortsen en sista chans innan sommaren drar sin sista suck och hösten gör sitt stora inbrott i stan, men känner mig inte riktigt så järv.
Vi fikar med varann, och pratet går om våra unga upprorsmakar liv. Och rädslan för att stagnera i 20-års åldern. Det första tecknet är skivsamlingen. Hur längesen var det egentligen man lyssnade på nåt nytt, och då frånsett en ny skiva som en artist man redan lyssnat på släppt? Men det senaste dagarna har jag öppnat sinnena för nya intryck när jag haft detta i åtanke, och det lugnar mig något.