när jag korsade torget igår med min faster och en fransig lampa i famnen passerade vi flera små barn som gick i en ruskig ring och knuffade en nött och trasig gammal man mellan sig. ganska snart trädde det fram en modig bland de tysta som såg på och tumultet fick ett slut. vi kunde fortsätta promenera till bion och se johnny mad dog (en film om barnsoldater).
efter bion knarrade minnet av det som hänt på torget igen men i den nya bilden vilade tunga vapen på elva åringarnas axlar. jag fick en känsla av att det fanns kvar där borta, bara några kvarter från den sken civiliserade gatan vi gick på med gott om andra slags hål som behövde lappas.
snart återvänder jag till stockholm och kommer nog spricka upp i ljusblå förtjusning även om jag egentligen har viktigare pinaler att putsa och behöver morgontimmarna att få vara liten på med blommiga volanger och kalla golv.
3 kommentarer:
Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.
Men visst blir man rädd(Tack Reinfeldt)
Härligt att du supersmultron är i min hemstad. Hoppas på en journalistisk vinkling av min barndomstad från en klok götestjej. Ja, född på södra bb och nu boende på Gotland. Skriv och berätta gulleklok. OK?
Allt gott o kram Micke.
Skicka en kommentar