Jag blir så svag för gamla schlagers när fjärilarna i magen en efter en prövar sina första vingslag. De fäller ut sina mönsterprydda vingar i ditt hår. Åh.
Men egentligen ville jag ju bara säga att den här gamla godbiten från -68 även visar på hur ful man kan känna sig när man är sådär barnsligt förtjust och att även "det lilla" kan upplevas så stort och hänförande. Och att det kan få vara så. Det är okej. Och helt i min smak.
onsdag 26 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar